MENY
Mjölet som kom upp i ansiktet när jag blåste på boken gav den dramatiska effekt på 8-åringarna som jag hade tänkt mig. Inte bara boken såg nu dammig ut. Ur boken föll ett brev. Det såg antikt ut. Var bränt på kanterna. Det visade sig vara från en märklig varelse, en Läslus. Min baktanke var att denna figur skulle väcka elevernas läslust. Eleverna fick fantisera hur den såg ut och vad den gjorde. Det fanns till och med en mailadress till vår nya vän, trots att brevet antagligen var gammalt. Vi kunde gemensamt skriva brev med frågor om böcker till den. Läsveckan var inledd. Temat gick hem. De köpte läs-leken och smakade på många nya böcker och berättade om sina läsupplevelser för Läslusen.
Det ingår i skolans styrdokument att eleverna ska läsa olika textgenrer. Ibland känns det som en svår uppgift då böcker ska konkurrera med skärmarnas lättillgängliga dragningskraft. Därför tror jag att alla vuxna måste hjälpas åt att locka våra unga att våga ta sig an texter bortom komfortzonen. Hjälp oss i skolan att visa för barn i er närhet att läsning och böcker är något att eftertrakta. Något som är viktigt. Lägg din bok på köksbordet, så att den syns. Framför allt läs med dem och för dem! Alla måste försöka locka dem till okända platser, ge dem möjlighet att ta del av kulturarv, få utökad förståelse för andra men framför allt få en läshastighet och läsförståelse som gör all kunskap mer lättillgänglig för dem.
I slutet av temaveckan när jag stod och läste det avslutande mailet från Läslusen skrek plötsligen den tysta flickan i klassen rakt ut. Ett högt och gällt skrik! Hon pekade hetsigt på bänken. Kaoset kom direkt. Den snabba och spontana killen studsade upp. Sprang fram till henne och slog handen hårt i hennes bänk och konstaterade nöjd att jag nu kunde fortsätta läsa. Han hade ju dödat det lilla krypet som klättrat och kämpat sig upp på bänken. Flickans ögon fylldes snabbt med tårar. Vi undrade oroligt vad det var.
– Han dödade just Läslusen!
Jag hoppas att en och annan Läslus, som uppmanar till läsning når fram till alla unga någon gång under tidig skoltid. Att den inte klappas ihjäl på en skolbänk. Vi får väl hoppas att de stannar, överlever och frodas istället och att vi alla kan hjälpas åt att hålla både läslusar och läslustar vid liv
0